Jag gick genom Botaniska och det första hindret var den väldigt branta backen som leder till grinden som i sin tur leder in i naturreservatet Änggårdsbergen. Jag tog den i etapper och kände mig mycket starkare efteråt. Ganska snart därefter kom jag till en sjö och bestämde mig för att gå runt den....
Efter kanske två kilometer inser jag att jag valt helt fel väg att gå med barnvagn. Här, som jag annars brukar gå, och som jag bedömde som utmärkt att gå med barnvagn, innan jag blev mamma, är faktiskt värdelös att gå med barnvagn. Anledningen är att grusvägen på sina ställen försvunnit och kvar är bara stenar, stora stenar, som gör det näst intill omöjligt att ta sig fram över. Jag vänder, lite irriterad.
Jag hittar en skylt med vägvisning mot "Lilla Ängården". Det låter lite mysigt tänker jag och bestämmer mig för att följa den istället. Sagt och gjort. Vägen var mycket bättre. Dock inte helt lätt. Man får inte vara rädd för att bli lite lerig och att visst var den lite stenig på sina ställen. Men om man inte tycker det är några hinder så skall man absolut testa denna väg. Tycker man det blir för mycket är det ju faktiskt bara att vända. Och då kan man ju gå tillbaka till Botaniska och ta en kaffe på "Botaniska Paviljongen". Fiket där uteserveringen definitivt är bättre än kaffet.
